Omorganisering?

Simon skrev för ett tag sedan Åtta teser för framtiden, ett upprop om åtta steg PP borde ta för att utvecklas.

Det här berör ett par av dem: ”100/allt”, om att ställa upp i minst 1/3 av Sveriges kommuner, och alla landsting, och ”Lokal organisering”, om att formalisera medlemsinflytande på lokal nivå.

Vår operativa struktur i dagsläget, kaskaden PL/DL/VL/KL, är helt strukturerad efter riksdagsval. Den byggdes 2006 med främsta syfte att få ut valsedlarna det året. Så långt gott och väl, men främst valkretsnivån har ganska godtyckliga indelningar, och när man dessutom inser att vi inte spelar taktiskt på riksdagsvalkrestarna (eftersom vi använder listor på distriktsnivå) finns det ingen större anledning att hålla fast vid den indelningen.

När vi ställer upp i lokalval är det vettigt att ha en lokal ledarpost att (enligt MiNis modell här) knyta det lokala rådet till (rådsmodellen är i sig vettig för att den garanterar ett visst mått av fortlöpande lokalt engagemang); på kommunnivå har vi definierade KL-poster överallt, men på landstingsnivå är det värre. Visserligen sammanfaller riksdagsvalkretsarna med länen i alla fall utom tre – Stockholm (där distriktet istället sammanfaller med länet, så det är inget större problem), Västra Götaland, samt hos oss i Skåne.

Jag vet inte hur läget är i VG, men här…vår satsning på landstingsvalet var ganska bedrövlig. Jag tror att en stor anledning var att vi inte hade någon naturlig punkt att samlas kring. Som ett första steg mot det vill jag föreslå att vi byter ut mellanchefspositionen i vår organisation, Valkretsledare, mot Länsledare (eller liknande). Det ger bara praktisk omorganisering här och i VG, men jag tror att namnbytet i sig också ger en signal om att tänka på landstingsvalet.

Detta kommer visserligen leda till ohanterligt många kommuner att samordna för en enskild LL (länsledare), i vissa fall (typiskt Skåne, med 33 kommuner). Detta löses ganska enkelt med att det utses ett par vice LL som har hand om vettiga geografiska underavdelningar – en av de första sakerna jag gjorde som kommunledare i Ystad var för övrigt att be om en adminroll i Pirateweb över mina grannkommuner Skurup, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn, som tillsammans med Ystad utgör något av en lokal region, trots att de tillhör två olika valkretsar (dessutom saknade de allihop egna ledare, om jag minns rätt).

En sådan underindelning kan, om metoderna formaliseras, dessutom användas på andra nivåer. Jag tänker främst på Malmö, där det kommunala styret är underindelat i stadsdelsfullmäktige. Norra Distriktet styrs också i praktiken så idag, med en lokal vice DL med ansvar för Norrbotten och Västerbotten (även om det i det fallet kanske är vettigare att göra en formell uppdelning i Norra och Mittenregionen, i enlighet med årets rikdagsvalsedlar).

En annan idé jag gärna ser implementerad (den här är snarare ett hack i PW än en formellt organisatorisk fråga): jag vill att man som regionalt ansvarig per automatik får information om vad som händer i de områden som gränsar till ens eget, även om de ligger utanför ens eget län eller distrikt – så att en hypotetisk kommunledare i Bromölla blir tillskickad lokala utskick i Sölvesborg (grannkommunen på andra sidan länsgränsen), och kan avgöra om det händer något intressant där som hen borde tipsa sina egna medlemmar om. Detta delvis för att underlätta byggandet av naturliga underregioner.

Valsedlar

En sak slog mig precis. Gammelpartierna verkar också behöva lägga ut sina namnvalsedlar, det är bara de kandidatlösa sk. partivalsedlarna som valförrättarna har ansvar för. Jag citerar från val.se:

Partierna lägger själva ut sina valsedlar med kandidatnamn i vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstning.

(…)

Det som läggs ut är valsedlar med enbart partinamn (så kallade partivalsedlar). Det är de partier som fått mer än 1 procent av rösterna i något av de två senaste riksdagsvalen som får sina partivalsedlar utlagda. Att det ska vara så står i vallagen.

När jag sen går vidare till instruktionshandböckerna för förtidsröstningslokaler och vallokaler (sidan 4 i bägge dokumenten; skillnaderna är i princip kosmetiska – det här är från förtidsröstninghandboken) läser jag följande.

Valsedlar och valkuvert
Valsedlar och valkuvert ska finnas i alla röstningslokaler. Det ska finnas bord i anslutning till vallokalen där valsedlarna och valkuverten ska läggas ut. Placera valsedlarna i valsedelsställ om det finns sådana. Lägg ut valkuverten bredvid valsedlarna.
Vissa valsedlar måste enligt lag finnas i alla röstnings-lokaler. Det är röstmottagarnas ansvar att se till att dessa valsedlar alltid finns på plats. Valnämnden ger instruktioner om placeringen av valsedlar.
De partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än en procent av rösterna i hela landet får sina partivalsedlar utlagda för alla tre valen. För 2010 är det: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Moderata Samlingspartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. För kommun- och landstingsval ska även partivalsedlar för de lokala partier som har mandat i fullmäktige läggas ut inom respektive kommun och landsting. Blanka valsedlar måste också finnas.
Partierna lägger själva ut sina namnvalsedlar och fyller på om valsedlarna tar slut.
Håll ordning på samtliga valsedlar och se till att valsedelsställen är placerade så att de är lätta att hitta för väljarna. Alla valsedlar ska vara placerade på samma ställe.
Kontrollera under dagen att det finns tillräckligt med valkuvert utlagda – fyll på om de tar slut.

Jag kan bara tolka det som att röstmottagarna ansvarar för partivalsedlarna, och att alla namnvalsedlar ska behandlas lika – oavsett om partiet har partivalsedlar eller inte.

En annan relaterad fråga är de sk. institutionerna, tillfälliga förtidsröstningslokaler på exempelvis äldreboenden, sjukhus och fängelser – lokaler där civila partimedlemmar inte alltid har tillgång. Typiskt anordnas dessa så att varje kommun har ett (eller flera) ambulerande valförrättarteam som åker omkring till de olika ställena under söndagen före valet, 12/9. Ett par relevanta citat från handboken kommunerna fått ut, med instruktioner om hur hela valet ska anordnas:

Kommunen ska vid behov anordna förtidsröstning på institutioner såsom sjukhus, kriminalvårdsanstalter etc. Vid valet 2010 registreras institutioner precis som övriga förtidsröstningslokaler under menyalternativet Röstningslokaler. Detta eftersom institutioner är likställda med röstningslokaler i vallagen. (s. 42)

Vissa kommuner har vid tidigare val använt sig av mobila röstningslokaler. Kommuner som planerar att införa mobila röstningslokaler till valen 2010 bör ta kontakt med någon av dessa kommuner för att ta del av deras erfarenheter. För att underlätta för partierna bör valsedlar som partierna lägger ut följa med den mobila röstningslokalen. (s. 43)

Formellt sett verkar de ha rätt att vägra hjälpa till med att distribuera våra valsedlar, så att vi måste följa efter deras team och lägga på varje institution. Här har jag tre rekommendationer:

Ett, fråga de ansvariga (valnämnden, eller någon tjänsteman) ifall de tänker ta med de etablerade partiernas namnvalssedlar, och kräva att bli likabehandlad, enligt resonemanget ovan.

Två, fråga om de verkligen vill att vi springer omkring inne på institutionen under den korta tid röstningen pågår. Påpeka att det kan uppfattas som att vi är ivägen, och/eller otillbörlig påverkan – röstningslokalerna ska ju vara neutral mark.

Tre, om kommunen har institutioner dit vi inte får komma, i stil med fängelser, påpeka att de i demokratins namn i princip måste hjälpa oss med just den, och att de då lika gärna kan hjälpa oss med övriga lokaler på samma runda.

Remix av Alliansens valkampanj

Pentagon vill att Wikileaks ”lämnar tillbaka” Afghan War Diaries

Jag citerar:

”We’re not looking to have a conversation about harm minimization,” Mr Morrell said.

”We’re looking to have a conversation about how to get these perilous documents off the website as soon as possible, return them to their rightful owners and expunge them from their records.” (Min emfas.)

Det är, ska vi säga, inte riktigt så det funkar.

Vi kan se detta som en grundläggande skillnad mellan pappersarkiv och elektroniska dito: i pappersarkivet är grundprincipen förflyttning; i elektroniska arkiv är grundprincipen kopiering. Att använda det andra arkivets metod innebär merarbete (kopiera papperna eller radera filerna från deras gamla plats). När arkivet handlar om artefakthantering är det meningsfullt att tala om stulen information, som kan återlämnas (även om det i det fallet fortfarande inte finns några garantier för att dokumenten inte kopierades medans de var stulna). När det gäller elektroniska dokument, som enligt datorers inneboende logik måste kopieras varje gång någon ens plockar upp dem i arbetsminnet – och som i det här fallet dessutom varit publikt tillgängligt för en bred allmänhet i två veckor? Not so much.

Det är inte utan att jag påminns om mannen som försökte betala sina räkningar med en spindelteckning, och bad att få tillbaka den varje gång den nekades som betalning.